Jag insåg idag att jag har blivit en vampyr. Att bli en vampyr i dagens läge är som alla vet en helt fantastisk karriärsmöjlighet och inte är det fel för kärlekslivet heller, så ni tänker väl att jag måste ha hybris som har bestyckats med en så pass häftig punkt att sätta på mitt CV.
Nä.
Jag har bara blivit blek, gått ner fem kilon och jag har inte sett solen på säkert en månad. Jag har i och för sig inte en last för blodsugning (än) men jag är ganska svag för rött vin vilket förmodligen är ett förstadie till den kommande blodsugningen. Idag lös förresten Solen in i mitt rum rakt på sängen och jag, som borde välkomnat dess varma andedräkt, gömde mig under täcket för att slippa se den i ögonen. Även Solen har dålig andedräkt på morgonen.
Jag hade kunnat betala en halv pungkula för att få de coola krafterna en vampyr kan imponera på omgivningen (läs: tonårstjejer) med. Om man studerar den här tabellen kan jag inte med gott samvete säga att jag mästrar något av de här förslagen på vad man skulle kunna göra med en vampyr-stämpel i passet. Notera speciellt Count von Count och Count Chocula som glänser med sina episka kompetenser i sällskapet kändisvampyrer.
Jag däremot är inte någon true-blooded-twilight-vampyr som lägrar ungmöer från höger till vänster. Men när jag väl får till det kan jag alltid köra med vampyrklassikern.
"Måste kila till kistan innan solen går upp men jag ringer dig, jag lovar".
hahaha, det här var nog det bättre du har skrivt. vek mig just dubbelt av skratt. och utav den där sugande kännslan man får i magen när man inser sitt livs största misstag. fan, vampyr borde man bli. då får man tjejer, minsann.
SvaraRadera